Fick en fråga om jag tycker att det är dyrt med itrim och värt kostnaderna, speciellt som student, och kände att jag ville dela med mig av mitt svar då det blev ett långt utlägg :) 

Om du funderar på att ta tag i ditt liv och bli hälsosam, gör det!

Jag tycker att det absolut är värt alla pengar, det har det i alla fall varit för mig. Men jag ska också erkänna att jag jobbar lite extra och har fått en del hjälp av mina föräldrar som har betalat medlemskapet åt mig, så det enda jag har behövt bekosta är ersättningsmåltiderna och nya kläder när de gamla rasat av mig. Å andra sidan shoppade jag inte mycket under första 4 månaderna efterom jag ville vänta till jag nådde målet, och avvaktar lite fortfarande faktiskt. Dessutom sparade jag pengar på den mat/fika jag inte köpte som jag vanligtvis gjorde.

Kostnaden är ganska dyr men så beror det också lite på vilket medlemskap man väljer, det vill säga hur mycket personliga samtal man vill ha med sin coach. De beror även lite på vilket center man går till. Jag började med guld (950 kr i mån), men då jag var så otroligt motiverad av den snabba viktminskningen hade jag nog klarat mig på bronsmedlemskap (795 kr i mån) som jag nu har bytt till. Å andra sidan var det skönt att kunna ventilera känslor och tankar relativt ofta. Sedan passar jag även på att snacka med min coach när jag är nere och tränar och väger mig om jag har lite funderingar eller behöver pepp vilket jag ser som en bonus för det man betalar för. Och så tillkommer ju gruppmöten varannan vecka, och jag har haft tur att hamna i en ganska skön grupp med öppna människor som gärna delar med sig av problem och tips. min stackars coach hinner aldrig gå igenom det som det är tänkt att hon ska göra eftersom vi pratar så mycket i gruppen. Men under mötena så får man information och kunskap om hur man ska tänka när man går i affären, är på middagar, lagar middagar och andra situationer etc. 

När det kommer till matkostnaderna så visst, det är dyrt. En måltidsbar kostar ca 25kr/styck (100kr/4st) och 1 påse pulver för shake ca 18 kr/st (200kr/12st)Eftersom jag åt 5 ggr/dag så lade jag kanske ut 100-150 kr om dan på mat. Å andra sidan sparar man under pulvertiden otroligt mycket pengar på att man inte kan dricka alkohol, äta ute, eller köpa mat och massor med snacks o godis som man gjorde innan.

Om man ser till de kostnaderna så är det faktiskt inte särkilt dyrt eftersom du troligtvis just nu slänger ut med mycket pengar på onyttiga saker som du inte behöver (det gjorde i alla fall jag).  Jag tror till och med att jag gjorde av med mindre pengar på mat under denna tid än innan. Man kan ju lätt ta en fika/käka ute för 100 kr, så då kan man lika gärna lägga pengarna på nåt som är bra för en. För att inte tala om att festa en gång/veckan för 500 kr vilket man sparar pengar på att undvika

Dessutom betalar man ofta mellan 350-550 kr/mån för ett träningskort på valfritt gym, men det ingår ju i medlemspriset du betalar att få träna på itrim. Med andra ord så sparar du pengar/får tillgång till träning gratis, så utnyttja det! För mig fungerade det även som en morot och hjälpte mig att hålla mig på banan och fokusera genom att gå dit och träna 2-3ggr/veckan, träffa min coach och väga mig när jag ändå var där.  

Bara du vet hur mycket ditt välbefinnande är värt för dig och om du har råd. Allas situation ser ju olika ut.

Men om du funderar på att gå med i något så tycker jag att Itrim är det bästa alternativet eftersom man 

• i början får snabba resultat vilket är otroligt motiverande (alla har vi ju gett upp efter att försöka vara nyttigare under en vecka eller två utan att se några resultat för att falla tillbaka i det dåliga beteendet),
• har en coach som finns bredvid en i alla lägen,
• fri tillgång till gymmet så träna så mycket du själv orkar
• man jobbar på att ändra och bryta vanor,
• lär sig var just dina fallgropar och frestelser finns och 
• lär sig hantera hur mycket som är lagom för just dig.

Kostnader:

Medlemskap: 795-950 kr/mån

Gym: 0 kr

Mat: 100-150 kr/dag

Jag ser detta som en av de bästa investeringarna i mitt liv eftersom jag inte bara har gått ner i vikt och fått bättre självförtroende, utan även lärt mig att hantera mat på ett mer naturligt sätt än förut och kunskapen och styrkan för att klara att hålla detta resten av livet. Jag vill ju att detta ska vara. Det är det som jag tycker har varit så suveränt med Itrim, att man har stödet och att de verkligen bryr sig om en.  Man kämpar inte ensam utan har nån som pushar en när man behöver stöd, hjälper en att nöta in de nya vanorna och firar med en när det går som man vill. 

Haha låter som att jag gör reklam för Itrim, men jag tycker faktiskt att det har varit suveränt, i alla fall för mig. Hoppas detta gav svar på frågorna!

Nu är julen äntligen här. Efter att ha sprungit fram och tillbaka över halva Stockholm idag under 5 timmar har jag äntligen köpt alla julklappar och slagit in dem nu. Höll även pojkvännen sällskap när han fick vänta på tåget till Linköping, stackaren kommer inte komma fram förrän i natt. Men det var väl cärre för de som skulle till Skåne o Göteborg. 

Vill passa på och önska alla som läser min blogg en riktigt God Jul och tacka för allt stöd jag har fått under året, det har verkligen betytt mycket för mig och fått mig att kämpa på när allt känns tungt!

Jag hoppas alla passar på och njuta under julen, för det är bara under 1-3 dagar men din nya livsstil kommer att gälla hela livet. Så var inte för hårda mot er själva under julen, det kommer inte jag att vara, för det kommer en tid efter julen!

Dock hittade jag en liten lista på hur mycket av skräpmaten man kan äta och förbränna unom 30 min. Hoppas det kan vara till hjälp efter helgdagarna!

Så mycket kalorier bränner du:
30 min promenad á 150 kcal

35 st jordnötter
20 st chips
350 st popcorn
50 st salta pinnar
2 stora bitar (27 gram) mjölkchoklad
Coca cola
1 liten kanelbulle
1/6 pizza
1 stor (50 cl) lättöl
1 liten (33 cl) starköl
40 gram gelegodis
1/3 bit av dubbelDaim
3,5 st Chicken McNuggets
1/3 st Big Mac
½ bit gräddtårta
2/3 punchrulle
1/2 hamburgare McD
1 liten (33 cl) coca cola
½ pommes frites mellanstor

Hade ju planerat min unnarhelg förra helgen egentligen. Då skulle jag få äta chips framför Idol. Gud vad jag såg fram emot det. Men så åkte vi till landet med familjen och istället blev det en del pepparkaksdeg. Har därför haft ett obeskrivligt sug efter chips senaste månaden. Hade ju satt upp målet att jag inte fick köpa chips när jag kom hem från Kina förrän vid Idol-finalen, det vill säga på 7 veckor. Och jag har hållit det. Ända tills i lördags då min kompis kom över. Blev en stor portion hemmagjord lasagne, några glas vin och sedan chips på det. Käkade säkert över 2000 kalorier den kvällen. Ska jag ha dåligt samvete för det?

Nej det tänker jag faktiskt inte ha. Hade som sagt varit grymt sugen på chips under en lång tid, men hållit mitt löfte att vänta tills Idol-finalen. Dessutom var vi 3 st på en påse så jag vräkte faktiskt inte i mig en hel själv. Det intressanta var att när jag nu åt det så slog mig tanken "varför har jag varit sugen på detta?" för det roliga är att jag hade en bild i huvudet, det riktigt vattnades i munnen på mig när jag tänkte hur gott det skulle vara. Men de bilderna infriades aldrig. Snarare kännde jag att jaha, det var ju gott, men så fantastiskt gott var det ju faktiskt inte. Och värt att gå upp några hekto för var det inte heller. 

Så nu har jag stillat suget och samtidigt känns det som en lite lärdom har blivit lärd. Man tänker oftast att saker och ting är godare än vad det faktiskt är när man har avstått från det under en längre tid. Man inser att man faktiskt klarar sig utan det.

Jag ar upptäckt det litegrann med andra saker också, som pizza eller liknande. Man gör en bild i huvudet av att det är godare än det faktiskt är. Mitt stora problem är bekvämlighet. Jag tycker det är jobbigt att planera vad jag ska äta, och gillar att göra nåt snabbt när hungern väl kommer. Därför ska jag försöka bli bättre på att planera och förbereda mina måltider. Det var så jag lyckades gå ner i vikt i somras, genom att alltid ha kyckling och sallad färdigt så jag inte behövde ta en macka eller liknande för att jag inte orkade laga mat. Planering är helt enkelt A och O.

Blev ingen träning med mamma i onsdags som sjukade sig. Lika bra var det för jag var på dåligt humör o grinig den dagen när det inte gick som jag ville med pluggandet. Istället sprang jag ner i torsdags och körde ett riktigt effektivt träningspass.

Körde 4 effektiva varv på itrim, inget fuskande utan 100 % hela vägen. Mycket springande med rumpsparkar på joggingrutorna, och en hel del springande upp o ner så snabbt jag orkade på step-up brädorna.Avslutade med lite situps. Här ska fläsket brännas! 

Har ofta kännt att jag orkar mer än de 3 rekommenderade varven, och är av den åsikten att om jag väl tagit mig dit så kan jag lika gärna köra på. Hade nog kunnat köra 5 varv om jag hade pressat mig ordentligt, men tyckte att 4 varv var ganska ambitöst det med. Var ordentligt svettig o röd efter det passet, precis som man ska vara när man ansträngt sig.

Fick en fråga av Sandra om vad jag tyckte om barsen från Swebar som jag hade beställt. Den med mintchoklad var riktigt god, o efter några gånger tyckte jag även om den med pepparkakssmak. Lite skum dock, eftersom det blir lite chokladsmak också med den. Tror inte att de mättar fullt lika bra som Itrims cranberry/muesli barer, men fullt godvärdiga mellan måltiderna. Tycker faktiskt att det har blivit svårare att bli mätt även på Itrims bars mellan målen, men  det kanske bara är jag. Swebars innehåller ca 209kcal/55 g medan Itrims bars innehåller ca 200 kcal/55 g. Inte så stora skillnader i kolhydrater, sockerater och fetter vad jag kunde jämföra. Och om jag inte har helt fel så e jag inte lika sugen på pepparkakor eftersom jag får äta den smaken som ett mellanmål, ganka fiffigt.

Jag har bestämt mig för att kunna njuta under julen och äta det jag vill äta, för att på så sätt inte vara bitter för att jag inte får äta och det sedan ändå inte syns på vågen att man hållit igen. Med det sagt vill jag inte gå upp under julen, utan försöka hålla mig relativt viktstabil. Hur ska jag göra det då?

Min plan är väl helt enkelt att fortsätta köra på som nu, äta lite pepparkakor, njuta under julhelgen och nyårshelgen, men försöka promenera under de helgerna och träna på så gott det går under veckorna. Det är bara jul o nyår en gång om året, och den här nya livsstilen är något jag vill kunna leva resten av livet med, inte något som jag ger upp för att det inte passar mig och jag tröttnar på det för att man inte kan unna sig. Därför kommer jag att ta tag i de sista kilona i januari igen. För min viktminskning ska vara långsiktig, aldrig mer ska jag tillbaks dit jag var.

Kändes skönt att ta tag i träningen igen efter en stillassittandes mathelg. Igår gick jag ner o kärde 3 hårda varv på Itrim innan jag drog till skolan, och det kändes så skönt att träna igen. Var skönt att träna på dagtid när jag var ganska pigg, då orkade jag satsa lite mer på step-up brädorna och joggingrutorna. Körde 3 varv med lite extra tid på armmuskler, för att sedan avsluta med några rundor situps. Ska även träna ikväll med mamma o längtar faktiskt efter det.

Gårdagskvällen bjöd även på lite god och förhoppningsvis hälsosam mat. Blev kyckling med rotftukter, sötpotatis och champinjonsås. Mycket gott o höstigt tyckte jag, så det kommer nog bli en favorit i repris.

Jag stekte kycklingen med vitlök och färsk chili i stekpannan. Under tiden hade jag skivad sötpotatis, morötter, paprika, palsternacka och rödlök i ugnen ca 50 min på 200 grader. Pojkvännen gjorde såsen genom att fräsa färska champinjoner innan han blandade ner creme fraiche och köttbuljong o lät det koka ihop i några minuter. Mums! Själv skippade han mina rotfrukter o käkade pasta till kycklingen och såsen, som det brukar bli eftersom han inte har lärt sig att äta grönsaker ännu bara för att jag har gjort det.

Kör en favorit i repris för att påminna mig själv hur långt jag har kommit sedan jag började på itrim för ca 10 månader sedan, och vart jag ska nå.

                Startvikt: 109,4 kg                            Nuvarande vikt: 82,7 kg

               Målvikt: 75 kg

Blev en ganska mysig helg efter lite inledande bråk med pappa om min rökning, där jag återigen fick förklara för han att jag är 26 år, inte 15 och om jag vill röka så kommer jag att göra det. Har full förståelse för att han inte tycker om det, han rökte typ 2 pack om dagen när jag var liten och fick hjärtinfarkt vid 35 års ålder, så vissa dåliga gener har jag ju. Men jag respekterar som sagt det så pass att jag drar ner på rökningen när jag umgås med familjen och aldrig röker framför dem.

Sedan blev det en helg med pepparkaks- och lussebullsbak och massor med mat utan att äta grönsaker. Försvarar detta litegrann med att pappa har en tendens att göra en sallad på de salladstyper jag inte tycker om som Ruccola och Mangold och sen blanda det med körbärstomater och balsamvinäger som jag inte heller tycker om. Det blev en del pepparkaksdeg ätandes, mnen däremot bara en lussebulle innan hemfärd igår eftermiddag. Känns dock som att jag abra suttit still o ätit hela helgen, så den här veckan har jag bestämt mig för att försöka träna lite fler dagar än normalt.  Something´s gotta give.

Dessutom ganska enerverande att umgås med  min pappa så nära inpå under flera dagar. Vi har en ganska komplicerad relation som bestått av bråk kring mat och hur jag ser ut sedan tonåren där vi stundtals inte pratat med varandra under långa perioder. Därför har jag väldigt svårt att acceptera när han lägger sig i vad jag äter och när och hur, och ska inspektera hur många portioner det påstås var i en burk soppa jag käkade till lunch, påpeka att jag inte äter sallad, påpepka hur mycket jag äter etc. Inte konstigt att man har en lite skev bild till mat och självbild när man alltid har ifrågasatts. Det är först nu sedan jag har gått ner i vikt som jag känner mig "accepterad" av han, vilket känns jäkligt sjukt. Ändå kan han inte låta bli att lägga sig i, vilket gör mig jäkligt irriterad nu när vi börjat få en bättre relation igen. Föräldrar har ingen aning om vilken makt de har över barnens välbefinnande känns det som ibland. Under större delen av mitt liv har jag haft dåligt självförtroende och komlicerat förhållande till mat, delvis triggat av min pappas ständiga tjat och hur mycket man än försöker slå dövörat till så är det svårt att inte ta till sig. Så tänk på  det ni som har barn, tjata inte på era barn om vad de äter och hur de ser ut.

Hmm, idag blir det visst 2 inlägg, så njut :)

Lite uttråkad som jag var satt jag o läste lite strunt på Aftonbladet (hmm inte så ovanligt) och hittade en länk på nyttiga recept från Viktklubb som alla låg under 400 kcal /portion som jag tänkte jag kunde dela med mig. Ni når dem i denna länk: 21 Nyttiga Recept Viktklubb  (dvs om jag lyckades infoga rätt)

Var på musikal igår och såg "We will rock you" som bygger på Queens musik. Såg den för typ 8 år sedan i London och mindes den som jävligt grym. Självklart blev jag lite besviken när jag såg den här hemma, men den manliga huvudrollen hade en grym röst o var lite snygg också :). Väl värd att se om man gillar Queens musik. Ganska futuristisk story om hur det bara finns kommersiell musik och musikinstrument är förbjudna, och revolten mot detta. Som sagt, ganska värd att se.

Nu ska jag åka till Coop och hämta upp mina proteinbars som jag har beställt från internet med mintchokladsmak och pepparkakssmak från Swebar. Tack Sandra för tipset! Finns även i butikerna Life, men det var billigare att beställa på nätet om man ändå vill köpa många. 598 kr betalade jag för 40 st. Lite billigare än bars från Itrim, men vi får se om de mättar lika bra.

Imorgon bär det av till landet med hela familjen för att fira mammas födelsedag och baka pepparkakor och lussebullar. Hoppas man lyckas hålla sig från att trycka i sig allt för mycket pepparkaksdeg som man brukade göra back in the days, vi får se...

Kram

I tisdags var jag på personligt möte med min coach och passade även på att väga mig. Trots några utsvävningar i matväg, så har jag fått tillbaka lite träningsrutiner igen, vilket visade sig på vågen. Hade gått ner 0,6 kg sedan 2 veckor tillbaks. Det är en sån skön bekräftelse att det visar neråt igen efter lite motgångar när man i det hela har skött sig ganska okej under de senaste veckorna.

Hade ett långt samtal med min coach om det där med självbilden, och hon tyckte att jag skulle sluta vara så hård mot mig själv. Hon ville att jag skulle titta mig själv i pegeln och säga att jag duger som jag är, och att jag är snygg.  Har alltid haft lite svårt för såna saker, tyckt att det är lite fjantigt. Jag vet ju att jag har gått ner massor i vikt, 26,7 kg, och ibland känns det som det också, medan det andra dagar känns som jag är lika tjock som innan jag började med detta. Huvudet och självkänslan har inte riktigt hängt med i kroppens förändringar. Så fort det blir lite motgång så kryper man tillbaka ner i det där svarta hålet man befann sig i när man var tyngre och känner att man misslyckats och hur kan det gå så bra för andra människor.  Negativa tankar som äter på en och får en att må dåligt.

Så nu ska jag försöka låta bli att tänka i de banorna. Jag har gått ner massor i vikt, folk känner knappt igen mig och blir chockade när jag berättar hur många kilon det är. Jag känner knappt igen mig på gamla bilder, och jag vet att jag ser grym ut nu. So what om jag har lite gäddhäng på armarna och lite dallrig mage fortfarande, det är inget som ingen annan har, och det gör mig inte till en mindre värd människa. Jag är inte längre den "tjocka tjejen" som inte är värd lika mycket som andra.

Jag är jag, och kan aldrig bli någon annan, men jag duger som jag är och jag har aldrig sett lika bra ut som idag. Det ska jag tänka på när det känns lite motigt.