Tack för lite uppmuntrande ord Sandra o Luiza, känns lite bättre idag :)

Jo jag kämpar med motivationen, men det kanske är som Sandra sa, det är dags att lägga upp en strategi för att klara mig igenom min lilla motivations- och viktkris.  Har klämt in 2 träninspass hittils den här veckan, styrde upp med mamma att vi ska träna måndag o onsdagkvällar, ska försöka hålla oss till det. Känns dels roligare att träna när man kan skvallra lite med mamma under tiden, dels kommer man faktiskt iväg och kan inte hitta på undanflykter. Dessutom känns det bättre i kroppen och psyket när man tränar. Så nu försöker jag hitta tillbaks till rutinerna igen o se träningen som en naturlig del av vardagen som jag vill utföra och mår bra av att utföra och tar mig tiden för att utföra. Har funderat på att skaffa ett träningskort på sats också, så man kan vaiera sig lite o börja köra body pump o boxning, vilket jag alltid har tyckt varit roligare förut när jag har tränat. Men då måste man ha nån att träna med som hjälper en att ta sig dit också o som man inte är rädd att boxas mot.

Angående maten har jag lyckats hålla mig relativt okej senaste tiden. Kände mig stolt imorse när jag gick in på pressbyrån o köpte en latte innan tåget o de frågade om jag ville köpa en bulle för 6 kr till det, o visst luktade det otroligt gott med nybakat, men jag sa nej. Hade ju ätit frukost en timme innan så var inte läge för ett onyttigt mellanmål. Små vinster i psyket som förhoppningsvis gör skillnad på vågen. Känns som jag borde har rört mig lite neråt till nästa vecka när jag ska väga mig igen.

På sistonde har vissa gamla beteendemösnter gjort sig påminda. Lusten att smygköpa chips o trycka i mig när jag e ensam hemma har kommit tillbaka, men hittils har jag motstått den. Jag vet ju att jag bara skulle få ångest och ångra mig om jag gjorde det o må dåligt, o det e det inte värt när jag skulle få ångest på vågen. Men det är läskigt att sådana tankar börja poppa upp igen. Pinsamt att erkänna att man sysslade med sånt förr, men jag har ju bestämt mig för att vara ärlig på den här bloggen så nu vet ni. Men som sagt, hittils har psyket att stå emot som jag inte hade förut vunnit, o så ska det förbli.